Röster i mörkret: mitt liv som medium

”Jag tror att jag kan påstå att jag är det mest undersökta medium som detta land någonsin frambringat… Jag har blivit instängd, bunden, min mun har förseglats och fått munkavle, jag har surrats och hållits fast och trots detta har rösterna fortsatt att komma med sitt budskap om evigt liv.”Så säger mediet Leslie Flint i sin tilltalande självbiografi, som redogör för hans sällsamma förmåga till oberoende direktröst, som inte bara gav honom berömmelse och framgång, utan ibland också sorg och svårigheter.Leslie beskriver sina första svåra år och drar sig till minnes hur hans allra första mediala upplevelse resulterade i ”en rejäl dask av mormor”. Hans ”brott” bestod i att han ”såg” och beskrev den ”döda” soldat som var make till hans moster. Strax därpå beskrev han på liknande sätt en ”död” granne… och fick sig återigen en hurril. Som barn och tonåring fick Leslie uppleva vad verklig fattigdom innebar. Han tog arbete som dödgrävare, spisrengörare, vaktmästare på en biograf, servitör i en pub och som alltiallo i en herrekiperingsaffär, som dansare och som bombdesarmerare under kriget.Även om han som ung såg ”döden som den slutgiltiga händelsen” utvecklade han med tiden sitt unika mediumskap.Han berättar om hur hans vänskap med Rudolph Valentino utvecklades – efter stumfilmstjärnans död – och om det bevisliga sätt som den började på.”Röster i Mörkret” innehåller också häpnadsväckande bevis för livets fortsättning efter döden vilka helt enkelt inte kan förklaras bort. Ingen som läser denna bok kan rimligen betvivla att livet fortsätter och att det gäller alla, kända som okända.